En hållbar framtid

En hållbar framtid

Lönsamt för våra kunder

Umiamodellen innebär att vi ser till helheten och slutresultatet redan från start. Det ger ett resurseffektivt genomförande och tekniska lösningar som lirar ihop. Som kund får du ett väl samtrimmat system som sparar energi och pengar i det långa loppet.

Dialoger som sparar pengar

Ett viktigt mål i Umias hållbarhetsarbete är att i planeringsfasen erbjuda en avstämning av kundens föreslagna lösning mot kundens egen miljöpolicy, samt att införa förbättringsdi­aloger när projektet startar.

I 94% av våra projekt* har en förbättringsdialog genomförts för att lösningen ska stämma överens med kundens miljöpolicy och för att identifiera möjliga förbättringar. *Se Hållbarhetsrapporten 2020/2021.

Ett flertal gånger har vi kunnat presentera förslag som resulterat i en effektivare lösning. Här följer några exempel:


Tuvan biogasanläggning

Kostnadseffektivare lösning sparade 30%

Umia Skellefteå utförde de tekniska installationerna i ett nytt dricksvattenlaboratorium vid biogasanläggningen i Tuvan, Skellefteå.

Beställaren hade en väl dokumenterad plan, definierad i detalj, men på Umias initiativ föreslogs en granskning för att hitta möjliga förbättringar. Planen studerades noggrant enligt Umiamodellens principer av våra experter inom olika teknikområden.

Det visade sig att energilösningen i den ursprungliga planen redan var optimerad. Däremot kunde Umia identifiera betydande möjligheter inom resurseffektivisering, främst genom materialbesparingar.

Detta ledde till en mer kostnadseffektiv lösning för kunden, med färre timmars installationsarbete och en mer flexibel teknisk konstruktion som minskar behovet av komponentunderhåll.

Totalt beräknas den nya lösningen ha inneburit direkta materialbesparingar med 30%. Ur ett livscykelperspektiv bidrar detta till att minska produktionsutsläppen genom resurseffektivitet, färre transporter och minskat behov av underhåll.

Biogasanläggningen Tuvan i Skellefteå.

Klagshamns avloppsreningsverk

Renoverar för att bli självförsörjande

Klagshamns avloppsreningsverk utanför Malmö tar in runt 15.000 liter vatten i minuten och servar närmare 100.000 personer. Det togs i drift 1974, så utrustningen är både sliten och i behov av uppgradering.

Umia Ystad är huvudentreprenör och leder arbetet med etapp 2 av den omfattande moderniseringen som inleddes i början av 2021 och beräknas pågå i fyra år. Syftet är bl.a. att kunna nyttogöra den rötgas som produceras på ett effektivare sätt, så att anläggningen kan bli självförsörjande på värme och el.

– Projekteringsarbetet är redan igång och det krävs en mycket noggrann planering eftersom arbetet genomförs medan anläggningen är i drift. Det är den stora utmaningen, säger Patrick Liljedahl, projektingenjör på VA SYD som driver anläggningen.

– Vi har mycket stort förtroende för Umia, som även arbetade med etapp 1. De lägger fokus på projekteringen och det förberedande arbetet, så att den dagliga driften inte påverkas. Umia har också den erfarenhet som krävs för att projektleda ett så här omfattande renoveringsarbete.

Moderniseringen av Klagshamsverket beräknas vara klar 2025. På bilden projektingenjör Patrick Liljedahl, VA SYD, och Martin Lejon, projektledare Umia (t.h.).

Polstjärnan studentbostäder

Reducerade koldioxidutsläpp med 16%

Polstjärnans studentbostäder har plats för 266 studenter och forskare vid Luleå Tekniska Universitet. På uppdrag av NCC utförde Umia Nord totalinstallationer i fastigheten, byggherre var Akademiska Hus.

Genom ett aktivt förbättringsarbete i projekteringsfasen, med stöd av Umiamodellen och i dialog med kunden, kom projektgruppen fram till en ny teknisk lösning.

Förbättringarna omfattar en ny ventilationslösning, med färre ventilationsaggregat och kringutrustning samt ett minskat behov av rörisolering. Dessutom förbättrades kraftöverföringen och en effektivare lösning för belysningen identifierades.

Förbättringsarbetet innebär en avsevärd minskning av använt material, samtidigt som kundens uthyrningsbara yta ökade. Umia uppskattar att materialanvändningen minskade med 16% jämfört med de ursprungliga projektspecifikationerna.

Detta reducerade i sin tur koldioxidutsläppen med uppskattningsvis 16%, vilket innebär en utsläppsminskning på mer än 70 tCO2e (ton koldioxidekvivalenter – en enhet som används för att mäta utsläpp av växthusgaser, minskade utsläpp och klimatkompensation).

Förbättrade tekniska lösningar reducerade utsläppen vid bygget av Polstjärnan. (Bild: Tirsén & Aili.)

Mer information